Erica

min första riktiga "kärlek" träffade jag för över tre år sedan. 
i början tyckte jag bara han var jobbig men tillslut föll jag för honom.
tyvärr.
för det höll inte länge och där stod jag med mitt första brustna hjärta.

alla har varit med om det och dom som inte har det än kommer någon gång få uppleva det.
hur ont det gör och hur misslyckad man känner sig just då.

min andra "kärlek" träffade jag ett halvår senare.
jag föll för honom med en gång.
och dom två första månaderna var hur bra som hellst.
han var den första killen jag fira allahjärtansdag.
även om han bjöd på nudlar och jag fick byta lakan i hans säng så var ja nog världens lyckligaste brud just då.
efter det gick det utför. han ville inte han något seriöst.
men jag ville fortfarande ha honom så vi höll på av och till i ungefär ett år..
och varje gång jag var med honom så hoppades jag att detta skulle va början på ngt seriöst.
men så blev det aldrig.

sedan träffade jag Han.
han som fick mig att känna något som jag aldrig kännt förut.
det var något speciellt.
vi kunde göra allt tillsammans och jag kunde prata med honom om allt.
jag hade aldrig kännt något så äkta innan men även om jag var hur lycklig som hellst med honom så kände jag mig osäker. jag börja tvivla på varför han ville vara med just mig ?
och tyvärr lyckades jag sabba allt.
det behövdes bara en kväll så hade jag förstört det vi hade och det som verkligen kunnat bli något .

men jag vet inte om jag saknar dig eller det vi hade?


jag tänker såhär .
man inte ska ångra något här i livet för man lär sig av sina misstag liksom.
och jag har lärt mig.

nu har jag delat med mig av mina tre riktiga "kärlekar".
vettefan varför men hade bara lust att skriva om dom eftersom det är allahjärtansdag och då passar väl det bra?

---